Hur vi bedriver jordbruk är en faktor som i väldigt stor utsträckning påverkar miljön. Om fler bönder väljer eller tvingas att ta ökad miljöhänsyn har en förhållandevis stor effekt på sådant övergödning av vattendrag och utsläpp av bekämpningsmedel. Mat tar dessutom mycket plats och transporters ofta långa sträckor. Miljövänligt jordbruk handlar alltså även om logistiken kring det som produceras och inte bara om förutsättningarna på den plats där maten framställs. Transporter innebär utsläpp av fossila bränslen och därmed en miljöbelastning i form av ett bidrag till växthuseffekten. Ett annat stort problem med jordbruk är de stora arealer som krävs för att möta efterfrågan på mat. Särskilt köttproduktion kräver mycket vatten och stora landområden där den biologiska mångfalden slås ut. Man kan skriva mycket om detta ämne, i den här texten ska vi framförallt ta upp ta två saker som vi tycker är intressanta när det gäller miljövänligt jordbruk: Genteknik och kretsloppstänkande.
Genteknik på gott och ont
Miljörörelsen tar av tradition kraftigt avstånd till grödor med förändrad arvsmassa. En av förklaringarna till det är att de ofta modifieras för att klara stora mängder ogräsmedel. Det finns dock även stora fördelar med genteknik inom jordbruket. Allt som kan bidra till större skörd per uppodlad kvadratmeter har den självskrivna miljöfördelen att vi inte behöver odla på lika stora landarealer. Det är även möjligt att använda genteknik till att ta fram grödor som inte behöver lika mycket konstgödsel och som är så resistenta mot skadedjur att man kan minska på mängden bekämpningsmedel. Genteknik kan också innebära ett skydd mot specifika sjukdomar som annars skulle slå ut mycket stora växtbestånd. En fara som ofta framhålls är att genmodifierade grödor kan bli för motståndskraftiga och så starka att de sprider sig och påverkar mångfalden utanför de områden där de odlas. Som när ett nyttodjur sprider sig och blir ett skadedjur. Det här med genteknik är alltså inte så svartvitt som många föreställer sig utan det är teknik som kan få olika konsekvenser beroende på hur och var den används
Är kretslopp räddningen?
Riktigt miljövänlig och hållbar odling bygger för det mesta på att spillning från djur som hålls i anslutning till odling används som gödsel för växter. Då behöver man inte tillsätta konstgödsel och får jordar med mer mineraler och näringsämnen. Vissa djur kräver lite skötsel och kan gå fritt på jordar som brukas efter det att djuren flyttas. En form av växelbruk med andra ord. fårstängsel av bra kvalité är egentligen allt som behövs. Fåren både gödslar jorden och luckrar upp den. Även höns, grisar och nötkreatur kan användas på detta sätt. Nackdelen är att det är svårt eller ibland till och med omöjligt att komma upp i samma volymer som när det gäller konventionellt jordbruk. Det ska dock sägas att kretsloppsjordbruk är ett område där vi kan komma att se stora förbättringar. Det talas idag om odlingspyramider i glas med växter som odlas med rötterna i vatten där fiskar bidrar med näringsämnen. Framtiden för kretsloppsodling ser intressant ut, samtidigt som det är en mycket gammal odlingsform.