Extrema väderhändelser som skyfall, torka och värmeböljor blir allt vanligare, även i Sverige. Städer, med sin täta bebyggelse och infrastruktur, är särskilt sårbara. För att möta dessa utmaningar växer intresset för naturbaserade lösningar – ett smart och effektivt sätt att göra våra städer mer motståndskraftiga, samtidigt som vi skapar en bättre livsmiljö.
Vad är naturbaserade lösningar?
Naturbaserade lösningar bygger på idén att använda naturens egna processer för att lösa samhällsproblem. Det handlar om att skydda, återskapa och skapa ekosystem som kan hjälpa oss att hantera klimatförändringarnas effekter. Genom att, som Världsnaturfonden (WWF) [https://www.wwf.se/biologisk-mangfald/naturbaserade-losningar/] beskriver, integrera naturen i stadsplaneringen får vi inte bara ett skydd mot extremväder, utan också renare luft, rikare biologisk mångfald och bättre folkhälsa.
Svenska exempel visar vägen
Runt om i Sverige ser vi hur städer satsar på naturbaserade lösningar. Dessa exempel visar att det går att kombinera klimatanpassning med att skapa grönare och mer attraktiva stadsmiljöer.
Göteborgs gröna busstak
I Göteborg har ett hundratal busshållplatser fått tak täckta med sedumväxter. Dessa gröna tak, som beskrivs av Natursidan [https://www.natursidan.se/nyheter/svenska-framgangsrika-exempel-pa-naturbaserade-losningar/], bidrar till ökad biologisk mångfald och hjälper till att hantera regnvatten, vilket minskar risken för översvämningar.
Halmstads skyddsvallar – en kombination av nytta och nöje
I Getinge, Halmstad, har man byggt skyddsvallar längs Suseån efter upprepade översvämningar. Vallarna kombinerar skydd mot översvämningar med vackra våtmarksområden, promenadvägar och rekreationsområden, vilket gynnar både människor och miljö, vilket Natursidan [https://www.natursidan.se/nyheter/svenska-framgangsrika-exempel-pa-naturbaserade-losningar/] rapporterar om.
Malmös ekostad Augustenborg
Redan på 1990-talet omvandlades Augustenborg i Malmö till en ekostad för att hantera översvämningsproblem. Gröna tak, öppna dagvattenlösningar och en stor botanisk takträdgård minskade risken för översvämningar avsevärt. Vid skyfallet 2014 visade det sig att försäkringsskadorna i Augustenborg var betydligt lägre än i övriga Malmö, vilket Natursidan [https://www.natursidan.se/nyheter/svenska-framgangsrika-exempel-pa-naturbaserade-losningar/] rapporterar om.
Fler innovativa lösningar
I Järfälla, Stockholm, skyddar en urban våtmark mot översvämningar, medan Norra Djurgårdsstaden, integrerar dagvattenhantering i en grönstruktur som också gynnar djurlivet. I Sundbyberg kombineras en aktivitetspark med dagvattenfördröjning. Uppsala, Enköping och Västerås har vattenparker som renar vatten och gynnar biologisk mångfald. Vellinge har en skolgård som hanterar regnvatten och erbjuder en amfiteater och naturpedagogisk trädgård. Ängelholm använder regnbäddar för att minska översvämningsrisker. Dessa är bara några av alla de exempel som Natursidan [https://www.natursidan.se/nyheter/svenska-framgangsrika-exempel-pa-naturbaserade-losningar/] nämner.
Naturen som inspiration och förebild
Naturbaserade lösningar hämtar inspiration från naturens egna system. Genom att exempelvis plantera träd som ger skugga och svalka, eller anlägga gröna tak som fördröjer och minskar avrinningen av regnvatten, kan vi skapa mer klimatanpassade städer. Initiativ som “Klimatanpassning i den byggda miljön”, som drivs av Vinnova och Formas [https://www.vinnova.se/e/klimatanpassning-i-byggd-miljo/klimatanpassning-i-byggmiljo-2021/], visar på vikten av att satsa på dessa lösningar.
Fördelar och utmaningar
En rapport från WWF och Röda Korset visar att naturbaserade lösningar kan minska effekterna av torka och översvämningar betydligt. Men att införa dessa lösningar kräver nytänkande, samarbete och en vilja att förändra hur vi ser på stadsplanering.
Samarbete är nyckeln
Projektet “Policylabb för klimatanpassning” [https://www.hutskane.se/policylabb-for-klimatanpassning/] i skånska Storkriket, som drivs av bland annat Lunds Universitet, visar hur kommuner, markägare, företag, föreningar och forskare kan arbeta tillsammans för att hitta de bästa lösningarna.
Ekonomiska aspekter
Naturbaserade lösningar kan, förutom miljömässiga vinster, även vara ekonomiskt fördelaktiga. Genom att minska skador från extremväder kan städer spara pengar. Gröna lösningar kan också vara billigare i längden än traditionella, “hårda” lösningar. EU:s strategi för klimatanpassning [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/den-nya-eu-strategin-for-klimatanpassning_h806fpm88/] betonar just detta – att naturbaserade lösningar är kostnadseffektiva.
Flexibel markanvändning – ett komplement
Särskilt i kustområden kan flexibel markanvändning vara ett bra komplement. Det handlar om att successivt anpassa markanvändningen i riskområden. Istället för permanent bebyggelse kan man anlägga parker eller idrottsplatser som är lätta att flytta vid behov. LIFE Coast Adapt-projektet [https://lomma.se/bygga-bo-och-miljo/klimat-miljo-och-hallbarhet/klimatarbete/klimatanpassning/life-coast-adapt.html] i Lomma och COALA-projektet [https://www.sgi.se/sv/Forskning–larande/var-forskning/klimatanpassning/klimatanpassning-av-kusten-genom-flexibel-markanvandning—coala/] (drivet av Statens geotekniska institut) är exempel på detta.
Vägledning och Evidens
För att underlätta arbetet med klimatanpassning finns det nu en vägledning, framtagen av bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta [https://www.sverigesallmannytta.se/miljo/klimatanpassningar/], som fokuserar på naturbaserade lösningar för bostadsföretag. Samtidigt, som en rapport från EBA (Expertgruppen för biståndsanalys) [https://eba.se/current/ny-underlagsrapport-analyserar-sveriges-stod-till-klimatanpassning/] påpekar, är det viktigt att de lösningar som väljs är baserade på vetenskaplig evidens.
Våtmarker och dammar – multifunktionella lösningar
Projektet ”Minskade näringsförluster från jordbruksmark” på Åland, som drivs av Ålands Vatten [https://vattenskydd.ax/naturbaserade-losningar/], visar hur våtmarker och kombidammar kan bidra till en hållbar dricksvattenförsörjning, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. I städer kan dessa anläggningar integreras i parker och grönområden, där de renar dagvatten, minskar översvämningsrisker och skapar attraktiva miljöer.
Invånarnas roll
Vi invånare kan spela en viktig roll genom att engagera oss i utformningen av vår närmiljö. Det kan handla om att delta i samråd, komma med idéer till grönområden, anlägga gröna tak eller regnbäddar på våra tomter, eller delta i volontärprojekt.
Framtidens städer – gröna och motståndskraftiga
Genom att satsa på naturbaserade lösningar kan vi skapa städer som inte bara är bättre rustade för klimatförändringarna, utan också vackrare, hälsosammare och mer trivsamma. Forskning kring systemeffekter av klimatanpassning, som den som bedrivs av MSB [https://forskning.msb.se/sok-i-forskningsbanken/2024/fran-felanpassning-till-transformation-en-kunskapsoversikt-av-systemeffekterna-av-klimatanpassning-langs-kusten/], är viktig för att undvika negativa bieffekter och maximera nyttan av dessa lösningar. Genom att se naturen som en partner kan vi skapa en framtid där städerna blomstrar i samklang med naturen.
Forskning och Utveckling
Framtiden för naturbaserade lösningar i städer ser ljus ut, med pågående forskning och utveckling som syftar till att förbättra och bredda tillämpningen av dessa metoder. Innovationer inom grön infrastruktur, vattenhantering och ekosystemtjänster fortsätter att utvecklas, vilket lovar ännu effektivare och mer integrerade lösningar för framtidens städer.